Gestaltningen av Nord Amerikas indianer på film under tre epoker Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nämligen västern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt på hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns några befintliga undantag. Med hjälp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, två från varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i så kallad Hollywood film. På så sätt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtänkta och komplexa relationer sedan västern erans storhets tid. Men även att det finns ytterst få undantag från de stereotypa idealen och att faktorer som brist på översättning av indianspråk fortfarande distanserar åskådaren från att känna engagemang och empati får indianer som individer..

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.

När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Stereotyper finns om nästan alla grupper och skiljer sig beroende på gruppens status och natur. Många identifierar sig med den stereotyp som finns om ingruppen. Detta kan bli ett problem, speciellt om stereotypen är negativ. Här presenteras resultatet av en enkätundersökning med syftet att undersöka skillnaden mellan ingruppstereotypen och utgruppens stereotyp gällande ingruppen. Grupperna som undersöks är svenskar och iranier.

I följande uppsats jämförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstämmer eller ej. Det empiriska materialet är baserat på rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de två aktörerna..

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhället och dess olika instanser. Skolan är en instans där barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utländsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien är att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte är att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter.

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att så få svenska universitetsstuderande väljer att utlandsstudera i Finland under någon del av sina studier. Detta studerades utifrån de fyra faktorerna språkbarriären mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finländare hos svenskar och näringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att språkbarriären mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra något egentligt hinder för utlandsstudier i Finland då det finns ett bra utbud av både engelsk- och svenskspråkiga kurser på de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder på att ett vanetänkande kan ha byggts upp hos svenskar att det är finländare som kommer till Sverige och inte tvärtom, eftersom det främsta immigrationslandet för finländare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begränsad mängd immigrerat till Finland.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..